Det innebär att man kör elektronisk delning (bas/diskant) på signalnvå (cirka 1V). Den uppdelade signalen skickas sedan till två slutsteg (effektförstärkare). Från dessa två förstärkare skickas sedan signalerna vidare in i högtalaren, och således får bas- respektive diskanthögtalarna separata (effektförstärkta) signaler.

Fördelen med detta är att det är mycket enklare att bygga ett elektroniskt delningsfilter än ett "mekaniskt". Om man vill dela vid låga frekvenser (300 Hz t.ex.) innebär det att det kommer att sitta en stor drossel (minst på ett par kilo) och en stor kondensator inne i högtalaren.

Problemet är också att få precision i det mekaniska delningsfiltret. Det är svårt att linda så stora spolar och de är dyra. Dessutom är det ännu svårare att få branta filterkurvor med mekaniska (även kallade passiva) delningsfilter. 6 db/oktav är ett normalt värde. I aktiva filter kan man lätt få 24 db/oktav. Det senare är viktigt om man kör subwoofer. Då kan man effektivt ta bort all mellan- och diskant i dessa och på så sätt minska risken för "riktningsverkan" i subwoofern. Den utnyttjar ju normalt det fenomen att man inte kan riktningsbestämma bastoner under cirka 500 Hz, och att man på så sätt bara behöver ha en bashögtalare - även i ett 5-kanaligt system.

Bi-amp betyder alltså att det är 2 separata förstärkare som matar varje högtalare. Uppdelningen i bas/diskant sker alltså innan effektförstärkarna.